Vanliga frågor och svar FAQ

LIA = Lärande I Arbete = praktik

En stor del av en YH-utbildning genomförs i samarbete med de delar av arbetslivet som berörs av utbildningen. Alla utbildningar innehåller därför arbetslivsanknutet lärande på olika sätt. Det vanligaste är att utbildningen har LIA-perioder ute på en eller flera arbetsplatser. Utmärkande för LIA är att den studerande under handledning ska kunna tillgodogöra sig ny kunskap samt öva och utveckla sin förmåga att tillämpa de kunskaper han eller hon fått under utbildningen i en verklig situation. Det innebär att de studerande får känna på sin kommande yrkesroll under utbildningens gång och varva teori och praktik. Arbetsgivaren får även möjlighet att lära känna en möjlig framtida medarbetare.

Inom yrkeshögskolan finns två examina; yrkeshögskoleexamen och kvalificerad yrkeshögskoleexamen.

För att en utbildning ska kunna leda till en yrkeshögskoleexamen måste den omfatta minst 200 yrkeshögskolepoäng, vilket innebär 1 års heltidsstudier. Den ska också innehålla ett examensarbete och uppfylla de krav som ställs från YH-myndigheten.

För att en utbildning ska kunna leda till en kvalificerad yrkeshögskoleexamen måste den omfatta minst 400 yrkeshögskolepoäng, vilket innebär 2 års heltidsstudier, samt praktik, examensarbete och uppfylla de övriga krav som ställs från YH-myndigheten.

Mer information finns på YH-myndighetens hemsida.

YHP = yrkeshögskolepoäng

Längden i en utbildning anges i YH-poäng, där fem poäng motsvarar en veckas studier på heltid. 100 YH-poäng motsvarar ett halvårs heltidsstudier, 200 YH-poäng ett års heltidsstudier, 400 YH-poäng två års heltidsstudier osv. Man kan inte per automatik tillgodoräkna sig poäng från en YH-utbildning om man senare vill läsa på högskolan. Det är upp till varje högskola att besluta om.

YH-utbildningar är avgiftsfria, skolan tar inte ut någon undervisningsavgift. Däremot får den studerande själv bekosta litteratur och annat studiematerial, precis som en högskoleutbildning. Utbildningarna berättigar till studiestöd via CSN, läs mer om det här. Det gäller även under LIA-perioderna (Lärande i arbete).

Den studerande har ett personskadeskydd hos Kammarkollegiet. Den motsvarar arbetsskadeförsäkringens olycksfallsskydd. Försäkringen gäller i Sverige och omfattar olycksfall som den studerande orsakar under skoltiden och utbildningsmomentet lärande i arbete (LIA) samt under färd till och från skolan/arbetsplatsen. Ersättning lämnas för person- och sakskada som tillfogats arbetsgivaren eller företagaren.

Lexicon Yrkeshögskola använder sig av YH-antagning.se för att ta emot och registrera ansökan. För att göra en ansökan skapar du först ett konto och därefter registrerar du din ansökan. Länk till ansökan finns också på varje utbildnings startsida.

För att skolan skall kunna genomföra en korrekt bedömning av dina betyg och meriter behöver du skicka in ett antal dokument. Dessa dokument (betyg, arbetsintyg samt övrig dokumentation som du önskar åberopa) laddar du upp i webbformuläret. Tänk på läsa på hur urvalsprocessen ser ut under den utbildning som du är intresserad av så att du inte missar kvalifikationer som ger meritering.

När du lämnat in din ansökan kommer du få en bekräftelse på detta och senare att antagningsbesked där du tackar Ja eller Nej.

I det fall du har utländska betyg och söker en utbildning vid Lexicon Yrkeshögskola behöver du få dina betyg från gymnasium (eventuellt även högskola vid särskilda förkunskapskrav) bedömda i vad de motsvarar i Sveriges utbildningssystem. Detta för att vi ska ha möjlighet att behandla din ansökan korrekt. Vanligtvis tar det tid att få betygen översatta av UHR (Universitets- och Högskolerådet), så var ute i god tid. Läs mer på UHRs hemsida om hur du går tillväga för att få dina betyg bedömda/översatta.

Grundläggande för behörighet till en YH-utbildning är att man har gymnasieexamen eller motsvarande utbildning från Sverige eller annat land. Denna behörighet kan även uppnås via annan lämplig utbildning, erfarenhet eller annan omständighet. 

Läs gärna mer på YH-myndighetens webb där det finns uppdaterad information. 

Vi beskriver även mer om behörighet och särskilda under respektive utbildning

Saknar du fullständig gymnasieexamen eller de särskilda förkunskapskrav som behövs för den utbildning du vill läsa? Genom att ansöka med reell kompetens kan du på olika sätt visa att du har den kompetens som krävs. 

Med reell kompetens menas att du har motsvarande kunskaper men har tillägnat dig dem på annat sätt än genom kurser på gymnasieskolan. Det kan handla om kunskaper och erfarenhet som du fått genom andra studier, yrkeserfarenhet, föreningsliv eller volontärarbete. 

För att vi ska kunna ta med din reella kompetens i vår bedömning behöver du ladda upp din kompetenskartläggning, arbetsgivarintyg, tjänstgöringsintyg eller anställningsreferenser från din arbetsgivare. I dokumentet från arbetsgivaren skall det framgå både omfattning och längd på anställning/utbildning samt befattning.

Här är en länk till kompetenskartläggning att fylla i och bifoga din ansökan.

Läs mer om reell kompetens och validering på YH-myndighetens hemsida.

Om det finns fler behöriga sökande än platser får urval göras. Hänsyn ska då tas till den sökandes möjlighet att tillgodogöra sig utbildningen

Urvalsgrunder får vara betyg, särskilt prov, tidigare utbildning och yrkeserfarenhet.

Lottning av plats kan ske om två eller fler har samma urvalsvärden.

Särskilt prov kan genomföras och ska då avse kunskaper och färdigheter som är nödvändiga för att tillgodogöra sig utbildningen

Urvalsgrunderna för tidigare utbildning (om annan än gymnasieutbildning) och yrkeserfarenhet används endast om det finns särskilda skäl.

Läs mer om urvalsprocessen under respektive utbildning.

Det finns möjligheter att bli behörig även om inte ordinarie krav uppfylls. Högst 20 procent av de studerande får antas till en utbildning trots att de inte uppfyller kraven på behörighet och/eller eventuella krav på särskilda förkunskaper enligt 3 kap 1-3 §§ i förordningen om yrkeshögskolan.

För att antas enligt denna regel ska den sökande bedömas kunna tillgodogöra sig utbildningen och därefter utöva det yrke som utbildningen förbereder för.

Om det är fler sökande än det finns platser så ska dessa personer liksom övriga behöriga sökande genomgå en urvalsprocess. Det handlar alltså inte om att ”gå före” någon annan utan att personen i fråga förklaras behörig i likhet med övriga.